Okej, jag kan förstå idén med sliders, man kan få lite av mer liksom, men nä, jag köper det inte. Är inte alls såld. Men jag trycker i mig en Danish Dane som jag tycker låter spännande med ost, karamelliserad lök och syltat äpple. Och det sistnämnda är ett uppiggande inslag. Sloppy Mama har bräserat kött, bacon och rödvinssås. Visst låter det knasigt och jo, det är det också. 65 spänn för en stor läsk?

Kan inte annat än älska det här stället, en gammal mack som nu langar ut burgare. Pumparna är dock still in use. Och säga vad man vill om gurka, men på burgare är det förbannat gott. Den här ostburgaren har dessvärre en överstekt puck, men smakbilden med köttet, gurkan och Gasolinesåsen är mycket god.

Anspråkslöst hål i väggen i Kødbyen. Burgaren är god, tomaten på är dock alldeles på tok för kylskåpskall. Primärt gott kött, men det har nog faktiskt inte fått helt rätt mängd kärlek vid stekförfarandet. Fint med pickles som man kan ta själv och pimpa sin burgare efter önskemål. Tror det är miljön som får mig att vela mellan en 6:a och 7:a. Vill välja det sista, men det rätta är nog ändå det första.

Äntligen en ost som smakar! Prästen här är lagrad i 18 månader och jag blir så glad att äntligen, faktiskt, få äta en burgare där osten får sin förtjänade plats. Köttet är dock stjärnan. Mmm, gott. Här serveras facit på rosa kärna. Perfekt ackompanjerad av två härliga bitar saltgurka som ger fint crunch i munnen. Enda minuset är att brödet är onödigt stort, högt, men det är ändå gott. Hmm, orkar jag en till burgare?

Tanken har ju slagit mig många gånger tidigare då jag käkat en riktigt god burgare, att prova en till. Och jo, nu skred jag till verket och tuggade mig vidare i menyn. Svinet har lönnsirapsbacon, BBQ-glaze, picklad rödlök och rödlök. Även den är god, men glazen sticker lite onödigt mycket och bidrar också till att burgaren ramlar isär och är väldigt svåräten. Kan vara så att två burgare var lite övermäktigt för min mage och det kan vara en bidragande orsak till att jag föredrar Prästen.

Det här var en jädrans god burgare till en början. Perfekt stekt kött, bra stekyta men med lite rosa kärna. Great! Brödet är sådär anonymt på ett väldigt bra sätt. Tyvärr är pucken ojämt kryddad så på slutet får den en rejäl skjuts av salt på ett lite trist sätt. Osten är för trist och det skulle varit gott med nån liten gurka eller nåt. Karamelliserade gullöken tillför inget direkt. Som tillbehör tog jag slaw. Den var oerhört trist.

Still going strong.

Tänkte att 3 x gruyéreost skulle kunna vara en bra lösning på det där med anonym ost. Irriterade mig mest på att dom spelade så mycket 80-talsmusik. För övrigt har lökringar inget på en burgare att göra.

Dagen-efter-löning-premiumburgare. Och jo, det var väl gott. Lite väl tilltaget med peppar tyvärr. Osten? Behöver väl inte påpeka det igen, men obefintlig smak. Plus för dippsås på flaska tillsammans med ketchupen.

Hittade en lucka mellan jobb och vab. Svinhungrig och med superhöga förväntningar (min före detta kollega och tillika frontman i rockbandet Bodies, rankar detta ställe som nummer ett) kunde jag äntligen ta mig till Franky’s. Då jag hade ett sug efter bbq-sås så var valet av burgare lätt, fick bli en Texas. Gick på en enkel (160 gram). 
Burgaren är bra monterad, brödet är sådär härligt anonymt på ett bra sätt, såsen finns med i varje tugga. Köttet är kanske något litet överkryddad och jag skulle önskat en liten rosa kärna. Men mycket bra burgare överlag, vill inte att den ska ta slut. Men herregud, osten? Ständigt detta ostproblem. Den måste väga upp kryddningen och såsen, här är den helt obefintlig.
Men en lång väntan är över och jag lämnar med ett ytterligare begär. Varför tog jag inte en dubbel? Kommer definitivt bli återbesök.